miau.

Snart kommer det en önskelista. 

Marilyn.

Det kanske läskigaste med allt det här är att jag stod i fönstret och rökte och tänkte att If my writing ruins every relationship I have ever had  then I still have to do it. Så har jag inte tänkt förut men tanken kanske är sann. 

oh come on.

23:56 går jag och gör kaffe. Det här måste sluta eller så måste det inte. 

Måste ha sol. Ljus. Minst två veckor har det gått sen senast och jag har varit okej men det börjar göra mig galen nu. Mina muskler blir till sten så jag tar benzo utan att ha ångest då och då, för att det är det enda som kan mjuka upp. 

horus.

Skulle gått se kortfilm skulle ätit söndagsmiddag men är här hungrig och skriver pjäs tre istället och det jag skriver får mig att gråta och skrämmer mig. Jag älskar det. 

not from heartbreak, not from violence

När jag inte får tillräckligt med dagsljus kryper det i min hud. Det sticks och spänner och det drev mig till vansinne förut. Det i samband med att jag inte kan tänka helt klart eller formulera mig så bra som jag är van vid gav mig extremångest. Det känns fortfarande lite som att jag vill skrika rakt ut men istället öppnar jag fönstret och tittar upp mot himlen som ser jämn ut först men är det inte och tänker på hans syster som hatade mig och hatar mig hårt och utan egentlig anledning alls än att tro att saker alltid är som de ser ut att vara och på hur jag inte kan tycka om henne men inte heller hata henne alls för trots allt kaos och ont och dåligt som det har lett till är hon också en del av orsaken till att jag minns bättre: hur skrämmande stagnation är och hur viktigt det är med perspektiv och att fråga istället för anta och att inte tycka så dåligt om människor och avfärda vad de än gör och bara se vad man har bestämt sig för att se. Så vill jag aldrig göra. 

when.

00:01 går jag upp och gör kaffe. 

yum yum.

Mira sa till mig en gång att hon är rädd för att läsa dåliga texter för att det känns på ett sätt som att bli smittad och själv sluta kunna och nu tror jag hon har rätt. N, jag känner mig också hudlös och tycker inte det är dåligt, men problematiskt. Mitt liv den senaste tiden har växlat fram och tillbaka snabbt hårt genom yttre påverkan och jag gör så mycket och jag ser så mycket oinspirerande och så mycket inspirerande och nästa gång jag fyller år blir jag trettio. Vad trodde jag när jag var liten? Kunde jag ha anat det här? Att jag skulle bo i det här landet och inte längre älska Dan? Visste jag att facebook skulle finnas och att det skulle stå att han var gift där och att det skulle få mig att känna inget? Nej jag visste inte. Inte det. Annat.

Jag har inte velat göra vad jag gjort förut mot mannen jag träffat den senaste tiden och jag tänkte att det var just med honom mot honom jag inte ville men inatt: insikt: så är det inte. Jag har inte velat göra det mot någon, inte på riktigt på ett tag. Det kom tillbaka i lördags, jag vaknade och visste precis vad jag vill ha vad jag vill göra och tänkte samma ord igen och igen som ett konstant sidospår till alla andra tankar och jag gick till jobbet och det gick vågor av ren och varm kåthet genom mig hela dagen.
Det har varit en mildhet i mig och en vilja till att undersöka vanligt och nu har jag gjort det men min strävan till att följa världen, när jag sa att jag ger mig till den menade jag det och jag är processer och ska fortsätta vara. Det är svårt att förklara men våldet tonade undan och sen vreds världen igen och det började växa i mig och den här gången är det snyggare större bättre och renare.
Jag älskar den här känslan av hur det vaknar och älskar att jag inte vet hur det kommer att yttra sig den här gången, nästa gång, för det är inte längre samma.

miracle cure.

Jag var på väg till skolan men tåget var boskapstransport och jag trodde att jag blödde. Det var för mycket för trångt så jag hoppade av efter några stationer och vände om och hittade henne i slutet av min gata och åt en veganmacka och drack kaffe. Hon drack te och var magnifik, som alltid. Sen var jag snöleopard och hon var vanlig leopard och vi gick bredvid varandra på gatan och såg ut som gud och jag berättade vad jag vill ha och hon sa "det försvinner inte". Jag vill leva det här breda livet som innehåller flera lager av verklighet och snart är jag icy pearly blonde. Jag köpte ett svart smycke och en kort och het liten man gjorde om det åt mig och satte in det i mig och jag tittade på hans ögon som var så nära mitt ansikte och de hade en fantastisk nyans av grönt och jag blev tvungen att blunda och jag ville röra i hans huvud för han hade kort kort hår och tatueringar under. Och sen fantastisk föreläsning. Hon var snygg och kunnig och pratade så fort. Jag gick därifrån med ett leende och 19 fullskrivna a5.