Lördag.

På vägen dit ser jag en kvinna med mönstrade tights. Hon har helt obscena ben, de väller ut överallt och det blir ännu tydligare i de kläderna. Jag fascineras över att hon valt just det. Kan inte sluta stirra. Mer sånt. Mer. Bara någon dag innan satt jag vid ett bord på en bar, med N mittemot och stirrade, verkligen stirrade på hennes bröst. Jag ska skriva om sexualitet snart. Om vad jag vill och tänker göra. Om hur jag ser på det. Om ordet snippa och om feminism och om sex och nakenhet.

Jag är sen. Caroline lyser. Jag berättar för henne om nu. Hon berättar för mig. En snygg man pratar med mig. Jag har aspergers och pratar med C om bristen på specialintressen. Jag vill gå röka och hon har slutat och jag sitter där och hatar att jag röker och går själv för att göra det ändå och på vägen upp i trappan på Berns, som just då är helt tom möter jag Scotty the blue bunny som är på väg ner. Tre trappsteg innan stannar han upp och tittar på mig. Han säger Oh My God. Tre steg och han och jag står på platformen i mitten av trappan och han säger Gorgeous. Wonderfull. Beyond Lady Gaga. Jag säger thank you, you too, medans han kramar mig, för att jag älskar honom och jag tänker att jag alltid, alltid vill se ut så. Två personer till kallar mig Lady Gaga under kvällen och nu är jag alltså uppe i sex. Första gången av en ful och fantastisk bög på Berghain. Jag har sett en video med henne. En gång. Jag tänker att jag måste gå hem och googla. Jag går på toaletten och Berns toaletter är dåliga minnen för att enda gången jag vart där tidigare träffade D en oattraktiv kvinna i kön och han var för full och hon tittade på mig nedlåtande, som om jag var ett bihang till honom och ingenting. Han sa att hon hette Maria och att det var med henne han upptäckt sexualitet. Hans beteende just då fick mig också att känna mig som bara nån han hade raggat upp och han såg inte hur hon såg på mig och hans fylla var så inte hett och jag ville säga fuck you and fuck you. Så det finns i mig för ord och bilder fastnar i mig, sådant gör det och det länkas och jag minns och på toaletten en tom påse som innehållit kokain och jag minns att Berghains toaletter alltid kommer att vara ett metallrör, jag trodde att de bara hade det i filmer. Jag kissade och han hade ryggen till och sen gjorde han det, eller nej, han gjorde det först, jag frågade om han var blyg och vi gjorde ingenting annat än att dansa, jag tror han tyckte jag var het och det var så trångt där inne och metallröret var poängen, jag blev så överraskad, det kändes på ett annat sätt än sedlar, det gjorde det. Mer allvar. Mer planerat.

Jag tänker på residens och permanent lista på Berghain, på att jag ger upp, att jag verkligen gör det och på den här staden och på att jag ska ha dockhemmet i det men inte på heltid bo här. Berlin, Berlin I love you. På 2.35:1, på dansgolvet ramlar insikten ner i mig och fäster. Jag flyttar till Berlin. Det är fel här. Det är inte här jag ska vara. Knuffigheten här gör mig illa. Fyllan. Poseringen. Attityden. Ett dansgolv här och ett i Berlin är olika planeter.

När jag hämtar min kappa säger någon åh så vackert. Jag har redan på mig min tjocka tröttsamma varma tröja. Precis innan står jag bredvid ett par. Hon säger: Rosa ben! Han säger: Gula. Jag säger gula. Sen fortsätter det. Rosa. Gula. Rosa. Gula. Gula. Rosa. Hon skrattar. Säger förlåt, jag är färgblind för att han brukar slå mig. Ja, säger han, det brukar jag. Så min hjärna är inte som det ska säger hon. Nu ska vi hem och knulla. Lycka till säger jag. På vägen därifrån, ute, ser jag dem igen. Har ni inte hunnit längre säger jag. Hon säger han ska just slå mig. Ja, här, jag ska dunka hennes huvud i betongen säger han. Jag tycker de är fantastiska.

På vägen hem ser jag en kvinna med enorma lår nerpressade i de tightaste jeansen jag sett. Det väller ut överallt, helt obscent.